Heidi Expressions
uttrycksbilder
#254500


Bild 1. Sex vanliga ansitksuttryck bildar testmaterialet i Heidi Expressions testet.

Heidi Expressions testet utvecklades för att kunna så tidigt som möjligt evaluera hurudan visuell information barnet har för kommunikation. Testet kan användas också i undersökning av hjärnskadade vuxna personer.

Hjärnskadade barn kan ha specifikt bortfall av synfunktioner som används för att känna igen människors ansikten och/eller att se ansiktsuttryck. Båda synskador inverkar starkt på barnets kommunikation. Många av dessa barn har så få och lindriga andra symptom att hjärnskadan inte är känd när barnet kommer till undersökningar på grund av avvikande beteende. Synskärpan och kontrastkänsligheten kan vara inom normalområden och synfältet ha normal storlek. Om det finns förvrängningar i bilden är barnet inte medveten om dem då han/hon inte vet hur andra barn ser. Andra barn har dessa problem som en del av en mera omfattande hjärnskada.

Om barnets svårigheter i att se och uppfatta ansiktsuttryck diagnoctiseras tidigt kan barnet få det stöd som han/hon behöver för att utveckla kommunikation och sociala färdigheter. Därför är det ytterst viktigt att den syninformationens kvalitet undersöks så tidigt som möjligt.

Barn med svårigheter att se ansiktsuttryck kan också ha nedsatt synförmåga, låg synskärpa och kontrastkänslighet på grund av skador i ögonen eller synbanor. Därför har testet material på tre olika testnivåer.

Bild 2. I HEIDI EXPRESSIONS testet finns varje ansiktsuttryck på två lika kort och ett kort på vilket Heidi har en rosett. Om barnet inte ser skillnaden mellan ansiktsuttrycken matchar han/hon som lika de kort där Heidi har rosetten, dvs använder bildens yttre rand vid matchning. Den här bilden används ofta som en snabb screening av syn för kommunikation.

Testförfarandet

Korten kan användas från 30-36 månaders ålder. Testsituationen är med fördel en del av leksituationen där man pratar om hur folk ser ut när de är glada, ledsna, arga osv. Korten fungerar som en naturlig del av leksituationen som också skall använda spegel för att observera ansiktsuttryck på testarens och barnets ansikte och visuotaktila material för att åtskådliggöra detaljer till barn som verkar ha svårt att se bilder.

Man börjar med att titta på alla korten och pratar om hur Heidi ser ut på de olika bilderna. Med ett äldre barn kan man fundera varför Heidi är glad eller ledsen. Testaren och barnet kan kopiera ansiktsuttrycken med sina ansikten och titta i spegeln hur väl de lyckas.

Man lägger märke till om barnet har titta-nära beteendet när han/hon tittar på korten och om barnet verkar ha svårigheter i att förstå vad man menar med ansiktsuttryck. Man kan också kopiera bilderna, rita dem med barnet. En bild som växer fram medan barnet observerar och själv deltar i ritandet är mycket lättare att förstå än en färdig bild. Man kan rita ansiktsovalen och ögonen och fråga barnet "Vilket uttryck skall Heidi nu ha?" Barnet kan sedan rita tårar eller en leende mun med hjälp av testaren. Man kan använda vanliga papptallrikar till visuotaktila bilder. Två mörka knappar klistras till ögonen och en röd piprensare kan lätt formas till att skildra olika uttryck. Om testet är en del av gruppaktiviteter i dagvård kan man sedan testa synfunktioner genom att ställa barnens tallrikansikten i ena ändan av rummet och fråga vems bild var och en av dem är. Då kan man observera flera saker: några barn kommer mycket väl ihåg var de ställde sitt konstverk, andra använder färger som den viktigaste detaljen, några kommer ihåg ansiktsuttrycket som de gjorde.

När barnet verkar förstå vad man menar med ansiktsuttryck kan man använda korten för att matcha lika-på-lika. Välj först bara sex kort, t.ex. korten i Bild. 17. Om barnet inte ser skillnaden i ansiktsuttrycken kan han/hon matcha bilderna med rosetten. Då diskuterar man än en gång vad man menar med ansiktsuttryck och testaren visar dessa två miner på sitt ansikte. Det kan hända att barnet kan urskilja ansiktsuttryck på ett ansikte men har inte tillräkligt bildförståelse eller ser inte den svart-vita bilden lika väl som bilder i färg eller tredimensionell visuell information.

När barnet kan matcha korten på hög kontrast tar man fram korten med 10% kontrast och sedan korten med bilder på 2.5% kontrast.

Bild 3. HEIDI EXPRESSIONS korten finns på tre kontrastnivåer, 100%, 10% och 2.5%.

Om barnet kan matcha korten på 100% kontrast men inte korten på lägre kontrast, tyder detta på avvikande kontrastkänslighet som skall undersökas närmare. Man kan använda Hiding Heidi testet vid undersökning av yngre barn och symboltest i undersökning av äldre barn. Om barnet kan observera med sitt centrala synfält och hålla fixationen skall man också leta efter skotom som kunde störa bilden.

När det är klart att barnet inte kan se ansiktsbilden på 10% kontrast måste man noggrannt granska all testmaterial som används i psykologiska test och rita om bilder som har lågkontrastdetaljer. Det händer numera alltför ofta att unga synskadade barn diagnosticeras ha utvecklingstörning med 'autistiska drag' på grund av att de inte ser testmaterialet väl och att de använder kompenserade strategier, taktil och auditiv information mera än barn med normal syn.

Taktil information används mycket när HEIDI EXPRESSIONS korten är en del av kommunikationsterapi. Om barnet inte ser ansiktsuttryck på vanliga kommunikationsavstånden kan barnet inte lära sig deras innehåll i leksituationer utan det skall vara en viktig del av tidig habilitering. Då bortfall av funktionen i hjärnbarken som analyserar ansiktsuttryck ofta inte är total kan man hoppas att barnet med intensiv träning av funktionen utvecklar igenkännande av de vanligaste minerna.

I barngrupper behöver barnet en vuxen tolk som förklarar det emotionella innehållet och strukturerar aktiviteterna så att det synskadade barnet hinner uppfatta vad som händer och har en möjlighet att utveckla begreppen som behövs i den mycket visuella kommunikationen bland barn. Den här specifika synskadan förstås sällan i dagvården och skolan om barnet annars fungerar som ett seende barn. Barnet kan bli tillbakadraget och utveckla autistiska särdrag som en reaktion till den stressfulla kommunikationssituationen som han/hon inte behärskar. Det är därför viktigt att synen för kommunikation bedöms både med test och i lek- och skolsituationer och specifiskt bortfall av den här funktionen ses som ett viktigt funktionshinder i tidig utveckling av sociala färdigheter.

[ Testinstruktioner I LEA syntest ]

Uppdateras