Sammanfattning

Om vi försöker sammanfatta de synstörningar och synrelaterade funktioner som bör undersökas i barn med tilläggshandikapp, är en lång lista inte tillräckligt.  Barn på högre funktionella nivåer är så olika från barn på tidig utvecklingsnivå att minst två olika observationslistor bör bearbetas. Vissa saker är viktiga hos alla:

Information från läkarna:

• ögonens och synbanornas struktur: vad kan man vänta sig med hänsyn till synfältet och den centrala synens kvalitet
  
• brytningsfel och hur den har korrigerats (under- eller -överkorrigering)
  
• barnets synsfär
  
• hur barnets glasögon eller kontaktlinser inverkar på barnets synsfär
  
• vilka andra skador/funktionsstörningar barnet har
  
• hur inverkar de på användning av synen
  
• resultat av alla kliniska mätningar med förklaring på vad de betyder
• om skadans natur är välkänd, en klar beskrivning av det.

Alla dessa fakta är ju inte kända i varje fall. Till exempel kan ett brytningsfel  vara omöjligt att mäta objektivt när ögats optiska medier är grumliga.  Det kan kräva en lång tid av observationer och träning med olika glasögon tills barnet blir äldre och kan förstå frågor. Synsfären och dess betydelse är inte välkända av läkarna och därför rapporteras den ganska sällan.

Barn som fungerar på eller över 2-3 års nivå:

• bedöm först alla grundläggande synfunktioner med åldersenliga testmaterial
  
  
• om resultaten är olika än de som rapporteras från kliniken diskutera fynden med barnets ögonläkare
  
  
• observera hur barnet använder sin syn i de fyra viktigaste funktionsområden: kommunikation, O&M, ADL och noggrant närarbete
  
  
• om barnet har skador både i främre och i bakre synbanor, försök att förstå hur dessa inverkar på användning av synen
  
  
• tillsammans med barnets föräldrar, terapeuter och lärare försök att svara på frågor i frågelistan
  
  
• listan bör modifieras så att den motsvarar barnets ålder och funktionsnivå.

Detaljobservationer som bör rapporteras varierar mycket. I princip har vi ändå ungefär samma viktiga observationsområden som hos barn utan tilläggs­handikapp:

• Kommunikation: avstånd på vilka barnet kan uppfatta visuell kommunikation med de viktigaste personerna, effekt av luminansnivå, belysningsnivå, specifika problem i igenkännandet av ansikten eller ansiktsuttryck, body language; mätning av lågkontrast syn med Hiding Heidi. Inverkar synsvag­heten på barnets möjligheter att initiera kommunikation?
  
  
• Orienterings- och förflyttningsteknik: hur långt borta kan barnet igenkänna detaljer för orientering, hurdana scanningstekniker barnet har, användning av lågkontrastinformation, fotofobi vid dagsljus, problem i skymningen, användning av andra sinnen och minnet, specifika problem i rumsuppfattning och orientering i rummet, en specialgrupp: orientering och mobility för barn i rullstol.
  
  
• ADL: deltagandet i åldersenliga aktiviteter, lokalisering och tekniker att hitta intressanta objekt, matsituationer, personlig hygien, “arbetsavstånden”, huvudkontroll och position, öga-hand koordination, användning av synfält och scanning i boll- och andra spel.
  
  
• Noggranna närarbeten: storleken på detaljer som barnet kan urskilja i bilder, senare i texter, strukturen i synfältet för noggranna närarbeten, användning av optiska och icke-optiska hjälpmedel, ergonomiproblem, behov av specifika tekniker på grund av motoriska problem i oculomotoriska funktioner och/eller handfunktioner, inverkan av olika lägen.

Efter en sådan här bedömning är det möjligt att börja välja tekniker som barnet bör lära sig för olika uppgifter (även om det ofta är klokt att lära barnet flera olika tekniker för många uppgifter).

Frågeformuläret är mycket kort och koncentrerar sig på funktioner där synen är viktig. Som sådant fungerar det i evaluering av väl fungerande äldre barn och vuxna personer.  För yngre barn och barn på tidig nivå måste det modifieras så att observationerna täcker de funktioner som är viktiga för barnet.