LEA PUSSEL
#251600

LEA PUSSEL är en leksak men samtidigt ett mångsidigt test som man kan börja använda vid tidig ålder för att observera utveckling av hjärnfunktioner. LEA PUSSLET har två olika användningsområden:

1. Pusslet med pusselbitar och bräda är designat för träning av begreppet likadan/olik hos barn, först med den färggranna sidan och sedan med den svartvita sidan. Begreppet likadan/olik förekommer normalt först i samband med färger och några veckor senare med former. Genom den här aktiviteten kan man börja mäta synskärpevärden med optotyper innan barnet är två år gammalt. Då kan man diagnostisera nedsatt synförmåga i båda ögon eller ensidigt 'latöga' tidigt och kontrollera amblyopibehandlingens effektivitet bättre än det har varit hittills möjligt.

Vid träning inför synundersökning går man fram med små steg. När barnet har lärt sig att placera de svartvita klossarna utan svårigheter börjar man leka med svarskortet för att lära barnet att även platta bilder kan ha samma former som de tredimentionella klossarna. Om barnet tycks ha svårt att förstå detta, ritar man runt klossarna så att barnet upplever hur bilden blir ritad i relation till klossen. När stora bilder kan matchas med klossar, kan man ta fram LEA spelkort och lära barnet att namnen på bilderna är desamma. Man kan också rita bilderna mindre och mindre. Till slut kan man leka med LEA SYMBOLS® DOMINO korten och då blir synskärpetröskeln mätt hos barn med normal synskärpa. På samma sätt tränar man också barn med funktionshinder.

2. Pusslet är också designat för undersökning av hjärnskadade barn. Hjärnskador förorsakar ofta bortfall av formseendet medan färgseendet kan vara sparat. Då lägger barnet pusslets färgsida utan svårigheter men verkar inte förstå vad man kan göra med den svartvita sidan och kan inte lära sig hur man lägger pusslet på den svartvita sidan.

Med träning kan några barn lära sig de svartvita formerna så väl att man kan testa deras synskärpa med symboltesten men de glömmer formerna efter några minuters aktivitet med något annat. Då kan barnet använda svartvit forminformation inom arbetsminnet men inte överföra minnesbilder till långtidsminnet.

Vid undersökning av hjärnskadade barn/personer kan man observera flera hjärnfunktioner: öga- hand-koordination, rumsuppfattning i det visuella egocentriska rummet, handmotoriken som sådan, motoriskt minne i lokalisation av klossarna (man skall vända pusselbrädet då och då för att se detta) och förståelse av språkliga begrepp inom alla dessa områden.

Då observationer är mycket lättare att göra i en videofilm än i fotografier finns det videosnuttar på mina hemsidor och de finns också på CD-material (# 330009) och videofilmer.

Testförfarandet

Man börjar med den färggranna sidan, ställer pusslet framför barnet, tar pusselbitar från pusslet och lägger dem på bordet. Sedan sätter man den oranga runda klossen mitt på pusslet och frågar barnet var den hör hemma. Om barnet kan detta fortsätter man, lägger den runda klossen tillbaka på bordet och använder den fyrkantiga klossen och sedan de två svårare klossarna. Om barnet inte förstår vad man menar med att sätta klossen i sin fördjupning så demonstrerar man det för barnet. Om barnet inte verkar behärska begreppet likadan/olik leker man med barnet så som det beskrivs i "Min Syn är Viktig".

Svårigheter med formseendet (visuell funktion i tinningsloben) kan visa sig redan på färgsidan så att barnet inte förstår hur man kan vända pusselbiten för att den skall passa i brädan. Svårigheten kan också bero på problem med öga-handkoordinationen (visuell funktion i hjässloben) eller motoriska svårigheter med handledens funktion vilka är vanliga hos synskadade barn.

Om barnet kan matcha färgerna vänder man pusslet till den svartvita sidan. Man sätter igen den runda klossen i mitten och ber barnet sätta den i sin fördjupning. Om barnet ännu inte kan detta ser man ofta att barnet använder färginformation och minnet för att lösa uppdraget: vänder klossen för att se färgen och sedan placerar klossen i den rätta fördjupningen. Om man vänder brädan 90 eller 180 grader vid följande försök och barnet försöker sätta klossen i det hörnet där den fanns på den färggranna sidan, kan man bekräfta att barnet använder minnet i stället för att jämföra de svartvita formerna.

Om formseendet ser ut att saknas skall man undersöka formerna på den färggranna sidan, både visuellt och taktilt. Lägg en pusselbit i barnets hand och studera tillsammans dess form med fingertopparna och hela handflatan och försök att hitta var det finns taktilt samma form på brädan. Vissa barn med brister i formseendet kan genom träningen lära sig enkla former, andra kan träna länge i leksituationer och aldrig lära sig detta. Observera om barnet använder ögonrörelser för att få information om formen: en form som man följer med blicken så att blicken stannar i de fyra hörnen måste vara en fyrkant och den form som man med blicken kan följa utan stopp måste vara rund. Tolkning av äppel- och husformen kan då vara ytterst svår.

LEA PUSSLET kan användas vid bedömning och träning av orientering i egocentriskt rum. Man vänder brädan 90 eller 180, också 45 grader, och ber barnet att placera klossarna där de hör hemma. Denna lilla ändring kräver ofta en träning som är lika svår som den första prövningen. Däremot om hjässlobens funktioner, öga-handkoordination och orientering i det egocentriska rummet är normala, klarar barnet ändringen i leksituationen utan svårigheter. Yngre barn utan erfarenhet i liknande situationer behöver naturligtvis försöka några gånger innan de blir vana vid uppdraget.

LEA PUSSLET har en netversion som man kan använda för att undersöka formseendet.

[ Testinstruktioner I LEA syntest ]

Uppdateras