ÖGATS UPPBYGGNADÖgat har formen av en liten boll. Dess vägg är tunn och inne i bollen finns en geléartad vätska, som kallas glaskroppen. Ögat är cirka 2,5 cm långt och väger cirka 7 g. Senhinnan och hornhinnanDen vita delen av ögats vägg heter senhinnan. Den är ögats skal. I främre delen av ögat övergår senhinnan i den klara hornhinnan. Normalt finns inga blodkärl i hornhinnan. Sjukdomar kan förorsaka gråa fläckar i hornhinnan, och då kan det också växa in blodkärl i den. Följden kan bli att man ser suddigt. Kontaktlinser kan irritera hornhinnan och leda till att blodkärl växer in i den.
Bild 1. Ögats vägg bildas av tre hinnor. A: Det yttersta vita skiktet heter senhinna. Dess främre del är klar och heter hornhinna. Runt hornhinnan är senhinnan täckt av den tunna bindehinnan. B: Tar man bort senhinnan, syns åderhinnan med sina många kärl. C: Det innersta skiktet är den genomskinliga näthinnan. Den innehåller en skikt av tunna kärl. Hornhinnan har rikligt med smärtnerver. Om ett hårstrå kommer åt hornhinnan, sticker det till. Om det finns ett litet skräp under ögonlocket och det skaver på hornhinnan, gör det mycket ont. Om hornhinnan blir torr, känns det som om någon stack i ögat med en sticka. Smärtan försvinner om man blundar. Skolor och ögonläkare har en tredimensionell modell av ögat. På den ser man ögats olika delar ännu bättre än på bilden. Man kan be ögonläkaren att visa på modellögat, vilken del han talar om. Om jag tecknar själv så beskriver jag ögat med min hand. Handleden är då synnerven. Genom den kommer kärlen in i näthinnan. Den främre delen av ögat, hornhinnan, ritar jag framför mina fingrar och på den visar jag hur man försiktigt mäter ögontrycket (se modellögat (video 1) och ögats struktur med tecken (video 2) och om mätning av ögontrycket vid bild 19). HornhinnetransplantationOm hornhinnan har blivit grumlig, kan synen ofta bli bättre genom en hornhinne-transplantation. Då tar man bort en liten rund del i mitten av hornhinnan och sätter dit en rund bit klar hornhinna. Den klara hornhinnebiten tas från ögat på en nyligen avliden person. Hornhinnebanker samlar klara hornhinnor för transplantation.
Den klara biten som sys fast i hornhinnan kan åter bli grumlig, om patientens kropp inte accepterar den. Det kallas för "avstötningsreaktion". Om transplantationen misslyckas, kan man få en liten klar glugg i hornhinnan på följande sätt: man tar patientens egen tand och skär en tunn skiva ut ur den. I mitten av skivan fäster man en liten plastlins. Tandskivan med linsen fästes vid kanten av ett hål som har gjorts i mitten av den grumlade hornhinnan. Det har skrivits många artiklar om dessa "tand-operationer". Man sätter alltså inte en tand i ögat, utan en tunn skiva av en tand. Eftersom den är patientens egen tand, accepteras den av kroppen. Dessa operationer är mycket sällsynta. Regnbågshinnan och strålkroppenRegnbågshinnan (iris), är en grå, blå eller brun ring, som syns bakom hornhinnan. Hålet i mitten av ringen är pupillen. Genom den når ljuset in i ögat. Pupillen blir mindre, när det är ljust. I mörker är pupillen större. Bakom regnbågshinnan finns strålkroppen. Ögats lins hänger fast i strålkroppen med tunna trådar. Strålkroppen utsöndrar hela tiden en klar vätska som sedan via pupillen sipprar till ögats främre kammare. Därifrån lämnar vätskan ögat genom kammarvinkeln. Kammarvinkeln befinner sig på det ställe där hornhinnan och regnbågshinnan möter varandra (Bild 17A). LinsenLinsen ligger strax bakom pupillen. Den är cirka 9 mm bred och 4 mm tjock och alldeles klar. Linsen är mycket torr, den innehåller bara 65 % vatten. Hos en ung människa är linsen tänjbar. Den kan ändra sin form och bli tjockare eller tunnare. Därför kan den unga människan se bra både på nära och på långt håll. När vi blir äldre, blir linsen stelare. Den kan inte längre ändra sin form. Därför behöver många äldre människor läsglasögon. Om linsen grumlas kallas det gråstarr. GlaskroppenBakom linsen finns glaskroppen som är klart gelé. I geléet finns tunna trådar och ofta små grumlingar. Trådarna kan man ibland se själv, t.ex. när man tittar mot en klar bakgrund, exempelvis en vit vägg, snön eller klar himmel. Det ser ut, som om det svävade en tunn tråd eller ett tunt nät i luften. Om man rör ögat snabbt, gungar det genomskinliga nätet fram och tillbaka. Ofta försvinner glaskroppsgrumlingarna ur synfältet under flera år och kan sedan någon gång bli synliga igen. Om skuggorna alltid ser likadana ut, är de ofarliga. Om det tillkommer en ny skugga i synfältet, bör den undersökas av ögonläkare.
När man blir äldre, börjar glaskroppstrådarna lösgöra sig från näthinnans yta. Då kan en liten bit av näthinnan slitas loss. Ett näthinnehål uppstår. Om ögonläkaren tycker, att hålet kan förorsaka problem, kan han behandla näthinnan runt hålet med laser. NäthinnanNäthinnan är en mycket tunn hinna som gränsar till glaskroppen. Näthinnan är den hinna som vi ser med. I den ligger syncellerna. De kallas tappar och stavar. Med tapparna ser vi i dagsljus, och kan uppfatta färger. Stavarna fungerar i halvmörker. De ser allting svartvitt. Därför ser vi inte färger, när det blir tillräckligt mörkt. Det finns tunna blodkärl i näthinnan. Blodkärlen kan påverkas av många sjukdomar. Därför tittar ögonläkaren genom pupillen in i ögat och granskar näthinnans blodkärl. Det är viktigt t. ex. vid diabetes (sockersjuka) och vid högt blodtryck.
Bild 4. Bild av "ögonbotten", dvs. den del av näthinnan som man ser när man med oftalmoskop tittar genom pupillen. A. Den gulaktiga ovala fläcken är synnerven. Genom den kommer kärlen in i ögat. I en färgdiapositiv syns större kärlen. B. Med färgämnet fluorescein kan man fotografera också de tunnaste kärlen. I detta fall är de skadade av diabetiska förändringar, kärlväggen är svullen och färgämnet sipprar genom den, vilket inte sker i en normal näthinna. Läkaren undersöker näthinnan, "ögonbotten", med en lampa, som kallas oftalmoskop. Om man måste undersöka näthinnans främre del bakom regnbågshinnan, sätter ögonläkaren ibland en kontaktlins mot ögat. ÅderhinnanBakom näthinnan finns den blodkärlsrika åderhinnan.
![]() ![]() |